Retro, vintage och antikt – vad är skillnaden?
Dela
“Är inte allt som är gammalt bara... gammalt?” Om du någon gång blivit förvirrad av termer som retro, vintage och antikt när det pratas om möbler och prylar är du inte ensam. Många slänger sig med orden lite huller om buller. Men det finns faktiskt ganska vedertagna betydelseskillnader. Här reder vi ut begreppen på ett klart och tydligt sätt, så att du vet vad som är vad nästa gång du fyndar eller diskuterar gamla ting.
Antikt – riktig gammal klassiker
Antikt syftar på riktigt gamla föremål, ofta med kulturhistoriskt värde. Inom samlarvärlden och bland handlare brukar man dra gränsen vid minst 100 år gammalt för att något ska kallas antikvitet enligt cg-antikmarknad.se. Det vill säga, omkring år 2025 skulle allt från före 1925 räknas som antikt. Vissa drar gränsen ännu längre bak, men 100 år är tumregeln.
Tanken är att föremålet ska ha överlevt ett sekel och stått emot tidens tand för att förtjäna epitetet antik. Antika möbler, konstverk, smycken eller prydnadsföremål har ofta ett värde just för att de är sällsynta, välgjorda och bär på historia.
Exempel på antikviteter kan vara en matsalsmöbel från slutet av 1800-talet, ett skåp i rokokostil från 1760-talet eller en allmogekista från 1850. De har både åldern och en stil som tydligt hör till en förgången epok.
Många antikhandlare är strikta med 100-årsgränsen, och även exportlagar i vissa länder använder 100 år som kriterium för vad som räknas som skyddsvärd antikvitet för att hindra utförsel av kulturarv.
Begreppet antik ska inte blandas ihop med antiken, alltså forntida civilisationer som antikens Grekland eller Rom. Saker från antiken är förstås antika de också, men i vardagligt tal menar vi med antikviteter oftast föremål från medeltiden fram till tidigt 1900-tal.
Antikt betyder alltså minst hundra år gammalt och ofta något med klassisk, historisk prägel.
Vintage – tidsenligt och charmigt äldre
Vintage är lite lurigare att definiera exakt, men man kan säga att det gäller äldre föremål av god kvalitet som är typiska för sin tid men ännu inte uppnått antik status. Ofta pratar man om saker som är minst 20 till 30 år gamla för att kalla dem vintage enligt inteosnyggt.se.
Inom mode brukar kläder från före 2000-talet räknas som vintage, och i möbelsammanhang syftar man gärna på mitten och andra halvan av 1900-talet.
Nyckeln är att vintage-prylar representerar sin tids stil eller estetik. En teakfåtölj från 60-talet med dansk design är vintage. En klänning från 70-talet med utsvängd modell och tydligt tidstypiskt mönster är också vintage.
En IKEA-soffa från 2015 är däremot bara begagnad, inte vintage, eftersom den varken är särskilt gammal eller ikonisk för sin epok.
Man kan säga att allt som är vintage är second hand, men inte allt second hand är vintage. Vintage signalerar både ålder, kvalitet och stil.
Åldersspannet är lite flytande. Numera kallas till och med tidigt 90-tal för vintage i populärkulturen, men strikt sett ligger det snarare i retrofacket. Många håller sig till att vintage ska vara minst 20 till 25 år gammalt enligt inteosnyggt.se.
Exempel på vintage kan vara en stringhylla från 50-talet, en blommig fåtölj från 60-talet eller ett soffbord från 70-talets brutalism. De är inte antika än, men de bär sin tidsanda.
Vintagesaker kan också vara sådant som slutat tillverkas och fått kultstatus, som en porslinsserie från 60-talet.
Retro – nyare i gammal stil eller nostalgiskt tidstypiskt
Retro är mer ett stilbegrepp än en exakt ålder. Ordet kommer av latinets retro som betyder bakåt och syftar på sådant som är nyare men i gammal stil eller föremål från relativt nyligen som väcker nostalgi.
Retro används ofta om design från 1960- till 1980 eller 1990-tal. Mycket av det som folk kallar retro är egentligen vintage enligt definitionen, men retro handlar mer om känslan än om åldern.
En vara kan vara retro på två sätt:
• Den kan vara från exempelvis 70-talet och därmed både vintage och retro.
• Den kan vara ny men designad med gammaldags utseende. Ett kylskåp tillverkat 2020 i 50-talsstil är retro-inspirerat.
Retro handlar om nostalgi och igenkänning. En Nintendo-konsol från tidigt 90-tal kallas ofta retro eftersom den har tydlig ikonstatus och stilprägel.
Det finns ingen fast åldersgräns för retro, men många menar att saker från cirka 15 till 50 år tillbaka kan kallas retro, framförallt om de har tydlig estetik enligt sv.dorit-meir.com.
En datormöbel från 2005 räknas kanske inte som retro eftersom den saknar ikonisk stil. Men mycket 90-talsdesign betraktas numera som retro just på grund av sin nostalgifaktor.
Varför bry sig om termerna?
Till vardags kan man självklart säga gammal möbel. Men termerna är användbara i sammanhang som:
• Handel: Retro, vintage och antikt används ofta i annonser. Då vet du vad du ska förvänta dig. Antikt bör vara minst tidigt 1900-tal. Retro-soffbord kan vara 70-tal eller nyproduktion i 70-talsstil.
• Värdering: Antika föremål kan ha högre värde. Vintage-designklassiker kan också vara värdefulla, men i en annan kategori. Begreppen hjälper dig att förstå kvalitet och prissättning.
• Inspiration: Sökningar på vintage interior ger andra stilar än retro interior. Retro är mer färgglatt och 60–70-talsbetonat, vintage drar åt äldre charm och patina, antikt mot historiska miljöer.
Gränserna flyter och människor använder orden olika, men grunderna är:
Antikt = minst 100 år gammalt, ofta klassiskt och historiskt.
Vintage = några decennier gammalt, typiskt för sin tid och av god kvalitet.
Retro = nostalgisk stil, antingen gammalt och tidstypiskt eller nytt i gammal stil.
Avslutning
Språket kring gamla ting kan uppfattas som nördigt, men det gör det lättare att förstå och uppskatta dem. En byrå från 1800-talet är antik, en teakbyrå från 60-talet är vintage och en nyproducerad byrå i gammaldags stil är retro-inspirerad.
Så nästa gång du är på loppis eller antikaffär kan du utan problem skilja begreppen åt. Oavsett vad man kallar dem är kärnan densamma: gamla föremål fortsätter leva vidare i våra hem och bär med sig sin epoks charm, vare sig det handlar om antik tidlöshet, vintage-nostalgi eller retro-coolhet.